Jäders kyrka
Wikipedia
Jäders kyrka är en kyrkobyggnad i Jäders socken, Kafjärdens församling, Österrekarne härad, Eskilstuna kommun, Södermanland. Den ligger 12 kilometer östnordöst om Eskilstuna i Strängnäs stift.
Innehåll |
[redigera] Kyrkobyggnaden
Jäders kyrka, dominerande belägen på en kulle över slättbygden, är byggd i sten och tegel. Den består av långhus, ett rakt avslutat kor av samma bredd i öster, sakristia i norr, gravkor som pendang till sakristian i söder, vapenhus i söder samt torn i väster. Gravkoret och sakristian bildar korsarmar och ger kyrkan en korsformig plan. Murarna genombryts av spetsbågiga fönsteröppningar. De höga sadeltaken är skifferklädda. Tornet kröns av en spira i flera avsatser. I exteriören märks tornets blinderingar, äldre inmurade stenar och andra detaljer, men kyrkans yttre präglas främst av de rika gaveldekorationerna i sandsten från 1640- och 1650-talen.
Kyrkan räknas som ett av landets främsta verk från renässansen. Interiören nås genom praktfulla portaler i vapenhuset och i väster. De putsade och vitkalkade väggarna och valven ger kyrkorummet en enhetlig prägel. Valven är dels senmedeltida, dels från mitten av 1600-talet. Östpartiets prägel av centralkyrka är inte lika markerad interiört. Här råder en sengotisk rumsgestaltning med betoning av längdriktningen. Kyrkan är rik på gravminnen. Däribland flera stora epitafier från 1600-talets mitt utförda av Heinrich Wilhelm. Det senmedeltida altarskåpet är ett av landets förnämsta Brüsselskåp.
[redigera] Historik
Kyrkan har en komplicerad byggnadshistoria. I norra muren ingår delar av en romansk 1100-talskyrka som breddades och förlängdes mellan 1250 och 1300 och gavs troligen formen av en salkyrka, med sedermera rivna vapenhus både i söder och i norr samt sakristia i norr. Under 1400-talet byggdes tornet och kyrkan välvdes.
Under 1600-talet lät Axel Oxenstierna bygga om kyrkan i flera etapper. Han gjorde om den till sin gravkyrka. Ett nytt kor byggdes 1641-1643. Åren 1651-1652 byggde man sakristia och vapenhus och 1659 uppfördes det Braheska gravkoret som en tillbyggnad mot söder. Nya delen försågs med sandstensdekorerade praktgavlar under ledning av Heinrich Wilhelm. Han gjorde även de skulpterade portalerna.
Tornspiran är ritad av arkitekt Helgo Zettervall och sattes upp 1880.
[redigera] Inventarier
- Av kyrkans rika inredning märks främst altarskåpet från 1514, (bilder), tillverkat vid Jan Bormans verkstad i Bryssel. Det har målningar av Jan van Conixloo. Altarskåpet har tidigare tillhört Storkyrkan i Stockholm.
- I kyrkan finns en dopkittel av brons från 1533. (bild). Den står på en kalkstensfot från 1200-talet. Cuppan har bevarats i fragmentariskt skick.
- Predikstol från 1654.
[redigera] Gravminnen
I kyrkan finns ett stort antal gravminnen. Under golvet finns flera gravvalv: (uppgifter kommar att fyllas på)
[redigera] Braheska gravkoret
[redigera] Braheska gravvalvet
[redigera] Fiholmsgraven
[redigera] Oxenstiernska gravvalvet
[redigera] Wuddska gravvalvet
[redigera] Epitafier
Det finns en större mängd epitafier (begravningsvapen), upphängda på kyrkans väggar. Dessa användes i samband med adelsmäns begravning. De bars i processionen. Först bars ett s.k. huvudbanér, innehållande den dödes vapensköld med mera samt en inskription med data om den avlidne. Jämte detta bars ofta den dödes förfädersvapen, s.k. anvapen, dels fäderne, dels möderne. I vissa fall anbringades anvapnen på själva huvudbanéret. I andra fall kunde huvudbanéret på sidorna ha anvapnen hopkomponerade.
[redigera] Kyrkoorglar
Kronologi:
- 1697: Orgel- & klavérbyggare Georg Woitzig († omkr. 1700), Stockholm, bygger ett 8-stämmigt orgelverk.
- Vid okänt tillfälle utökas orgeln med 2 stämmor av orgelbyggare Daniel Stråhle (1700-1746).
- 1866: Flyttning av instrumentet till Stenkvista kyrka.
- 1866: Orgelbyggare Per Larsson Åkerman (1826-1876), Stockholm, bygger en 12-stämmig orgel.
- 1937: Bakom P. L. Åkermans fasad bygger firma O. Hammarberg, Göteborg, en 3-manualig pneumatisk orgel med rooseveltlådor.
Disposition:
| Manual I | Manual II | Manual III | Pedal | Koppel |
| Borduna 16’ | Flöjtprincipal 8’ | Gedakt 8’ | Subbas 16' | II/I |
| Principal 8’ | Rörflöjt 8’ | Salicional 8' | Octava 8’ | III/I |
| Flöjt Harmonik 8’ | Kvintadena 8’ | Vox Céleste 8' | Gedakt 8' | III/II |
| Viola di Gamba 8’ | Gemshorn 4' | Nachthorn 4’ | Koralbas 4’ | I/P |
| Octava 4’ | Nasard 2 2/3’ | Principal 2’ | Trumpet 16’ | II/P |
| Flöjt 4’ | Blockflöjt 2’ | Zimbel II fack | Autom. pedalväxling | III/P |
| Rauschkvint II fack, 2 2/3’ + 2’ | Ters 1 3/5’ | Crescendosvällare | 16' II/I | |
| Mixtur IV fack | Krumhorn 8’ | 16’ II/II | ||
| Trumpet 8’ | Tremulant | 4’II/I | ||
| Crescendosvällare | 4’ III/II | |||
| 2 fria kombinationer | Registersvällare |
[redigera] Tiondebod
Vid den före detta prästgården har en tiondebod av tegel från senmedeltiden bevarats.
[redigera] Se vidare
[redigera] Externa länkar & källor
- Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister: Jäders kyrka (Sverker Michélsen 1995).
- Medeltidens bildvärld, Historiska museet.
- Kafjärdens församling (Svenska Kyrkan).
- Svenska kyrkan.
[redigera] Litteratur & källor
- Barbro Flodin, "Jäders kyrka", ISBN 91-7192-757-3, Borås 1989
- Sten L. Carlsson: Sveriges kyrkorglar, Håkan Ohlssons förlag, Lund (1973), ISBN 91-7114-046-8
- Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm (1985), ISBN 91-7118-499-6
- Dag Edholm (red.): Inventarium över svenska orglar 1989:III, Strängnäs stift, Förlag Svenska orglar, Tostared 1990, ISSN 1100-2700
