Isaac Asimov
Wikipedia
Isaac Asimov, född omkring 2 januari 1920, död 6 april 1992, var en rysk-amerikansk författare, för många mest känd för sina science fiction-romaner, inte minst Stiftelsetrilogin och Robotromanerna. Asimov har även skrivit hundratals populärvetenskapliga verk som inte sällan kännetecknas av science fiction-lik "Sense of Wonder". Asimovs intresse för robotar - han formulerade bl.a. Robotikens tre lagar - har gjort honom till en slags robotarnas gudfader. Honda uppkallade sin robot ASIMO efter honom. Det finns även ett magasin uppkallat efter honom, Asimov's Science Fiction.
Asimov skrev också under pseudonymerna H.B. Ogden och Paul French
Innehåll |
[redigera] Biografi
Asimov föddes omkring den 2 januari 1920 i staden Petrovichi nära Smolensk i Ryssland. När han var tre år flyttade hans familj till USA och han kom att växa upp i Brooklyn, New York.
Han tog examen vid Columbia University 1939 och blev filosofie doktor i kemi 1948. Därefter fick han anställning vid Boston University där han kom att stanna, även om han från och med 1958 inte längre hade någon undervisningsskyldighet. Framöver skulle han mest skulle ägna sig åt skrivandet, en karriär han redan påbörjat.
Kring 1940 hade han börjat skriva science fiction. Redan 1941 kom vad som vissa betraktar som den bästa science fiction-novellen någonsin, Stjärnmörker; en historia om en planet som är en del av ett komplicerat stjärnsystem, med natt bara en gång vart 2 000:e år. Han fortsatte att skriva ett flertal klassiker som Stiftelsetrilogin och Jag, Robot innan han 1958 skrev sin sista skönlitterära bok för en lång tid framöver.
Istället ägnade han sig åt populärvetenskap och kom under de närmaste decennierna att skriva hundratals böcker inom en mängd olika fält. 1972 gjorde han en kort comeback med Själva gudarna. Det skulle dröja till 1980-talet innan han återvände till det skönlitterära skrivandet. Under 1980-talet och 1990-talet kom han att skriva ytterligare böcker inom Stiftelse- och Robottrilogierna och kom då att knyta samman dem.
Isaac Asimov dog den 6 april 1992 av AIDS. Han hade fått sjukdomen genom HIV-infekterat blod under en by-passoperation 1983. Orsaken till hans död tillkännagavs 2002 av hans fru, Janet, i hennes biografi It's been a Good Life.
[redigera] Politiska och religiösa åsikter
Han var en humanist, rationalist och motståndare till tron på övernaturliga fenomen, om än inte till religion i sig.
Politiskt var han en anhängare av demokraterna och stod i de flesta frågor till vänster, även om han ogillade det inslag av irrationalism som han ansåg att många inom vänstern drabbats av från 60-talet och framåt. Han var kärnkraftsanhängare och förespråkade befolkningskontroll.
[redigera] Priser, utmärkelser och utnämningar
1972 belönades han med Nebulapriset för romanen Själva gudarna (The Gods Themselves) och 1976 för långnovellen Tvåhundraårsmannen (The Bicentennial Man), i novellsamlingen Främling i Paradiset går novellen under namnet Jubileumsmänniskan. Han blev 1986 utsedd till SFWA:s Grand Master, en utnämning som sedan ändrat namn till Damon Knight Memorial Grand Master Award.
[redigera] Bibliografi
Ett av hans mest kända verk är Jag, Robot där han beskriver robotikens lagar.
Ett annat mycket känt verk är Stiftelse-trilogin: Stiftelsen, Stiftelsen och imperiet samt Den segrande stiftelsen, vilka skrevs under 1940-talet. Trilogin beskriver hur forskaren Hari Seldon förutser, med hjälp av den nya forskningsgrenen "psykohistoria", det stora galaktiska Imperiets sönderfall och ser till att två Stiftelser skapas i Vintergatans bägge ändar. Syftet med dessa stiftelser är att minska tiden av barbari innan galaxen kan få ett nytt stabilt och fredligt styrelseskick. Om ingenting görs bör det ta 30 000 år, men planen är att Stiftelserna skall kunna minska tiden till 1 000 år.
Första boken beskriver den första stiftelsens tillväxt när Vintergatans periferi börjar slitas sönder. Den andra hur stiftelsen kommer i konflikt med resterna av Imperiet, och den sista beskriver kampen mot Mulan, en mutant som verkar kunna ställa Hari Seldons planer på huvudet, samt jakten på den mystiska andra stiftelsen.
Två föregångare till trilogin skrevs under 1980-talet: Preludium till stiftelsen, Hari Seldon och Stiftelsen, liksom två uppföljare: Stiftelsen och tiden och Stiftelsen och jorden.
[redigera] Fiktion
- Robotnovellerna
- Jag, robot (eng. I, Robot, 1950)
- De andra robotarna (eng. The Rest of the Robots, 1964)
- Robotdrömmar 1 (eng. Robot Dreams, 1986)
- Robotdrömmar 2 (eng. Robot Dreams, 1986)
- Robotromanerna
- Stålgrottorna (eng. The Caves of Steel, 1954)
- Den nakna solen (eng. The naked Sun, 1957)
- Död Robot (eng. The Robots of Dawn, 1983)
- Den okända lagen (eng. Robots and Empire, 1985)
- Imperieromanerna
- Förbjuden värld (eng. Pebble in the Sky, 1950)
- Världar i krig (eng. The Stars, Like Dust, 1951)
- Dömd planet (eng. The Currents of Space, 1952)
- Stiftelseromanerna
- Preludium till Stiftelsen (eng. Prelude to Foundation, 1988)
- Hari Seldon och Stiftelsen (eng. Forward the Foundation, 1993)
- Stiftelsen (eng. Foundation1951)
- Stiftelsen och imperiet (eng. Foundation and Empire, 1952)
- Den segrande stiftelsen (eng. Second Foundation, 1953)
- Stiftelsen och tiden (eng. Foundation's Edge, 1982)
- Stiftelsen och jorden (eng. Foundation and Earth, 1986)
- Övriga romaner
- Tidens död (eng. The End of Eternity, 1955)
- Den fantastiska resan (eng. Fantastic Voyage, 1966)
- Själva gudarna (eng. The Gods Themselves, med Robert Silverberg, 1972)
- Destination hjärnan (eng. Fantastic Voyage II, Destination Brain, 1987)
- Nemesis (1989)
- Stjärnmörker (eng. Nightfall, 1990)
- Den lille fule pojken (eng. The Ugly Little Boy, med Robert Silverberg, 1992)
- Lucky Starr
- Lucky Starr - Rymdjägare (eng. David Starr, Space Ranger, 1952)
- Lucky Starr and the Pirates of the Asteroids (1953)
- Lucky Starr and the Oceans of Venus (1954)
- Lucky Starr på Merkurius (eng. Lucky Starr and the Big Sun of Mercury', 1956)
- Lucky Starr and the Moons of Jupiter (1957)
- Lucky Starr and the Rings of Saturn (1958)
- Novellsamlingar
- Buy Jupiter and Other Stories (1975)
- Den senfödde (noveller i urval av Sam J Lundwall, 1975)
- Främling i paradiset (eng. The Bicentennial Man and Other Stories, 1976)
- Limerickar m.m.
- Asimov's Treasury of Lecherous Limericks
- Lecherous Limericks (1975)
- Limericks: To Gross or Two Dozen Dirty Stanzas - A duel between Isaac Asimov & John Ciardi (1978)
- Asimov Laughs Again - Favorite Jokes, Limericks and Anecdotes
- ...
[redigera] Populärvetenskap
- Fantastiska fakta
- Mer fantastiska fakta
- Svarta hål och kosmiska ägg
- X står för okänd (eng. X Stands for Unknown, 1984)
- Asimov on Science Fiction
- Blodet (1959) (eng. The Living River)
- Lägg till en dimension (1964) (eng. Adding a Dimension)
- Kemins historia (1965) (eng. A Short History of Chemistry)
- The Tragedy of the Moon (1972)
[redigera] Filmografi
Även om han aldrig var någon större anhängare av Hollywood så har ett antal av hans böcker blivit till film, en under hans livstid, övriga efter hans död.
Han har även skrivit en roman efter filmen Den Fantastiska Resan (1966).
[redigera] Externa länkar
