Grodor
Wikipedia
| ?Grodor | |
|---|---|
 Vanlig groda (Rana temporaria)
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Groddjur Amphibia |
| Ordning: | Stjärtlösa groddjur Anura |
| Familj: | Äkta grodor Ranidae |
| Släkte: | Grodor Rana |
|
|
|
| §Rana | |
|
|
|
|
Se text |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Grodor avser här släktet Rana. Kan också avse familjen äkta grodor.
Innehåll |
[redigera] Livscykel och levnadssätt
Som vattenlevande larver (yngel) äter de alger, växtdelar och smådjur, varför de fungerar som filtrerande renhållare. När de förvandlats och påbörjat sitt landliv äter de maskar, sniglar, spindlar och andra småkryp. De är dessutom själva omtyckta bytesdjur för en rad andra organismer – i vatten blir de ofta föda åt större insektslarver och på land äts de till exempel av olika smådäggdjur och fåglar. Groddjurens levnadssätt och fortplantning har anpassats efter en hög dödlighet i de lägre åldersklasserna. Under den årliga lekperioden producerar exempelvis en åkergrodehona en äggsamling med cirka 15 ägg. Av dessa överlever mellan fem och tio fram till vuxen ålder då de själva kan delta i fortplantningen. Resten av honans fortplantningsansträngning det året kommer ekosystemet till del i form av näring och föda.
[redigera] Förekomst
Två av de fem svenska arterna, långbensgroda och gölgroda är rödlistade, det vill säga löper risk att försvinna.
Orsakerna är dels att småvatten och våtmarker dikats ut, fyllts igen och blivit igenväxta i stor omfattning under de senaste 200 åren, dels, för långbensgrodan, även övergången från bokskog till planterad granskog.
Effekterna av dessa exploateringsåtgärder är att enskilda populationer av långbensgroda och gölgroda minskat i omfattning, vilket har lett till att populationerna har isoleras från varandra. Avståndet mellan populationerna, speciellt för långbensgrodan, har blivit så stort att få eller inga individer klarar av att vandra från den ena till den andra.
[redigera] Arter som finns i Sverige
Samtliga är fridlysta.
- Vanlig groda (Rana temporaria) – Grön-brun, 7 till 9 cm lång, förekommer i nästan hela landet
- Åkergroda (Rana arvalis) – Lik den vanliga grodan, något mindre och smalare
- Ätlig groda (Rana esculenta) – Vanligtvis grön med svarta fläckar, men även brunaktig; stor färgvariation. Upp till 9,5 cm lång (hanar), 11 cm (honor). Finns bara lokalt i Skåne, men ökar.
- Långbensgroda (Rana dalmatina) – Brun, upp till 9 cm lång, långa bakben, lever i lövskogar, vanlig i Blekinge och på Öland. Rödlistad i Sverige.
- Gölgroda (Rana lessonae) – Grön-brun, 6 till 9 cm, mycket lik ätlig groda, lever i småvattensamlingar, förekommer fläckvis utmed norra Upplandskusten. Rödlistad i Sverige.
[redigera] Arter som inte finns i Sverige
- Sjögroda (Rana ridibunda) – finns sparsamt på Bornholm i Danmark
- Oxgroda (Rana catesbeiana) – amerikansk vattenlevande art, införd till Italien på 1940-talet. Har även uppträtt sporadiskt i Danmark, illegalt spridd (kan dock inte fortplanta sig där). Mycket stor, fara för den lokala faunan på grund av sin glupskhet.
