Genusvetenskap
Wikipedia
Genusvetenskap, akademisk disciplin som huvudsakligen fokuserar på att analysera vilken roll kön och genus spelar i samhället. Även frågor om klass-, etnicitet eller olika typer av utsatthet kan vara i fokus men det är vad man brukar kalla "genusperspektivet" som är den gemensamma nämnaren. Att ha ett genusperspektiv kan beskrivas som att ha en ambition att synliggöra maktförhållanden relaterade till kön.
Genusvetenskapen är i sin grund tvärvetenskaplig och har influenser från bland annat filosofi, marxism och psykoanalys. Men genusvetenskapen har också i sin tur haft inflytande på andra områden vilket resulterat i interdiciplinära inriktningar som exempelvis genushistoria och genusmedicin.
Nationella sekretariatet för genusforskning ligger i Göteborg, och ger ut tidskriften Genus.
Innehåll |
[redigera] Historia
Genusvetenskapen är vidareutveckling av den tidigare kvinnovetenskapen (äv. kvinnohistoria) som började växa fram på 70-talet (Ohlander & Strömberg 2004). Kvinnovetenskapens huvudsakliga syfte var initialt att synliggöra kvinnor och kvinnors erfarenheter då man ansåg att den tidigare mansdominerade forskningen misslyckats med detta. Forskningen vad vid denna tid huvudsakligen tilläggsforskning, den försökte "täppa till hål" i tidigare forskning (Vetenskapsrådet 2005). Samtidigt som fokus breddats och det socialkonstruktivistiska perspektivet kommit att bli dominerande har de flesta insititutioner bytt namn och man talar idag oftast om genusvetenskap snarare än kvinnovetenskap.
[redigera] Teori
Genusvetenskaplig teori är i mångt och mycket synonymt med feministisk teori och inom genusvetenskapen används begreppen ofta synonymt (Vetenskapsrådet 2005). Även om alla de som idag anses ha bidragit till den teoretiska utvecklingen inte själva kallade sig feminister (exempelvis för att ordet ännu inte var uppfunnet) så finns idag en kanon, alltså en uppsättning texter och författare som betraktas som tillhörande de "feministiska klassikerna". Bland dessa kan nämnas Mary Wollstonecrafts "A Vindication of the Rights of Woman" (1792) där Wollstonecraft framhåller att kvinnans underordnade position inte tillskrivas biologin förrän man åtminstone gjort ett försök att utbilda henne. Wollstonecraft menade alltså att kvinnan blev en ovärdig varelse på grund av sin bristande utbildning och kritiserade Rousseaus idéer om pojkar och flickor skall uppfostras olika. 1869 kom J.S. Mills "The subjection of women" som är en annan klassiker. Mill jämför kvinnans situation med slaveri och påtalar, i viss likhet med Wollstonecraft, självmotsägelsen i att vilja förbjuda kvinnor att göra sådant som de av naturen är oförmögna till.
[redigera] Begrepp
Ett genomgående teoretiskt grepp i den moderna genusforskningen är att skilja på det biologiska "kön" och det socialt konstruerade "genus" (könsroll) även om denna uppdelning inte är helt oomstridd. Teoretiker som exempelvis Judith Butler hävdar att även kön måste betraktas som en social konstruktion eftersom föreställningarna om kön redan finns i världen när barnet föds. Enligt en sådan teori kan uppdelningen i kön och genus ses som något som essentialiserar kön, det vill säga får det att framstå som att det under könsrollerna finns en "naturlig" grund. I praktiken ser det nu ut så att vissa forskare använder sig av båda begreppen "kön" och "genus" (eller "sex" och "gender") medan andra föredrar att bara använda ett. Det dessa har gemensamt är dock att de alla forskar på den sociala konstruktionens (re-)produktion och dess konsekvenser (Vetenskapsrådet 2005).
Vad är då "genus" i genusforskningen, hur kan man beskriva disciplinens huvudsakliga studieobjekt? Genus kan dels ses som en aspekt av individen i form av tankefigurer, metaforer och kategorier men också som en social struktur som organiserar exempelvis arbete och beslutsprocesser (Vetenskapsrådet 2005). Den grundläggande tanken kan sägas vara att idén om att samhället består av två (motsatta och/eller komplementära) kön är en västerländsk kulturell konstruktion, ett "tankemönster" snarare än ett biologiskt faktum (Jfr Vetenskapsrådet 2005).
Genus är vidare något som inte kan sägas tillhöra något särskilt samhälleligt område, det kan studeras överallt eftersom att "föreställningar om kön" genomsyrar hela samhället. I Vetenskapsrådets lilla skrift om genusvetenskaps beskrivs detta som att "Genus är en term som pekar på en särskild aspekt av allt mänskligt liv" (Vetenskapsrådet 2005).
[redigera] Genusvetenskapliga utmaningar
I sin skrift "Genusforskning i korta drag" lyfter Vetenskapsrådet (2005) fram några särskilda utmaningar som den svenska genusvetenskapen står inför. Bland annat menar Vetenskapsrådet att det finns ett glapp mellan den internationella teoribildningen som karakteriseras av abstrakta och makroteoretiska debatter och "svenska forskares förkärlek för empirinära studier". Vetenskapsrådet menar också att det behövs en vidareutveckling av de genusvetenskapliga begreppen. Här för vetenskapsrådet alltså fram viss kritik mot att den svenska genusforskningen inte riktigt "hänger med" i eller inte i tillräckligt stor utsträckning bidrar till den teoretiska utvecklingen samtidigt som man framhäver att de svenska genusforskarna är bra på empiriska, alltså mer praktiska studier.
[redigera] Inriktningar
[redigera] Mansforskning
- Huvudartikel: Mansforskning
[redigera] Queerteori
- Huvudartikel: Queerteori
- Ståndpunktsteori
- Psykoanalytisk feminism
- Intersektionalitet
- Homosexualitetsforskning
[redigera] Interdiciplinära inriktningar
- genusmedicin
- genushistoria
[redigera] Publikationer
Gratis informatiom om genusforskning kan fås via Nationella sekreteriatet för genusforsknings mejlinglista Genuslistan. Observera dock att denna lista inte är till för debatt utan enbart efterfrågan och postning av information om konferenser, publikationer e.tc. Information kan också fås via gratis prenumeration på Nordisk institutt for kvinne- og kjønnsforsknings (NIKK) publikation NIKK Magasin som utkommer i pappersversion tre gånger om året. Denna publikation innehåller artiklar i fullängd på svenska, norska, danska och engelska.
Svensk genusvetenskaplig forskning återfinns bland annat i den tvärvetenskapliga tidskriften KVT, Kvinnovetenskaplig tidskrift som utkommer med fyra nummer per år. En annan tvärvetenskaplig tidskrift är Nora - Nordic Journal of Women's Studies som utkommer tre gånger per år. Lambda Nordica publicerar queer-, homo- och gayforskning inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga områdena.
[redigera] Källor
- Ohlander, Ann-Sofie & Strömberg, Ulla-Britt. (2004). Tusen svenska kvinnoår. ISBN 9172970421
- Vetenskapsrådet. Genusforskning i korta drag. (2005). [1]
- John Stuart Mill. (1869). The Subjection of Women. Online version
- Mary Wollstonecraft. (1999) (1792). Till försvar för kvinnans rättigheter. ISBN 9173247065
