Gentianor
Wikipedia
| ?Gentianor | |
|---|---|
 Knippgentiana (G. asclepiadea)
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Gentianales |
| Familj: | Gentianaväxter Gentianaceae |
| Släkte: | Gentianor Gentiana |
|
|
|
| §Gentiana Auktor: L. |
|
|
|
|
|
Se text |
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Gentianor (Gentiana) är ett växtsläkte i familjen gentianaväxter (Gentianaceae). Tidigare ingick även arter i detta släkte som numera bildat släktet gentianellor. Gentianor kommer från bergsområden i hela världen utom Afrika. Det finns ungefär 400 arter av gentianor.
Bladen är motsatta och de flesta av dem sitter i en bladrosett vid marken. Blommorna är trumpetformade och den vanligaste färgen är blå, men det finns även vita, krämfärgade, gula och röda blommor. De blå är vanligast på norra halvklotet och röda i Anderna. Vita arter dominerar på Nya Zeeland, även om de inte är särskilt utbredda där. Vanligen har blommorna 5 kronblad och 5 foderblad, men antalet varierar mellan 4 och 7 för olika arter. Alla gentianor har en stark besk smak som beror på innehållet av glykosiden, gentiopikrin.
Enligt Plinius den äldre är släktet Gentiana uppkallat efter Gentius (180 f.Kr. - 168 f.Kr.), en illyrisk kung som sades ha upptäckt växternas helande egenskaper. Några arter används som medicinalväxter och andra används som smaksättare i drinkar.
[redigera] Några arter
- Alpgentiana (G. acaulis)
- Augustigentiana (G. gracilipes)
- Azurgentiana (G. waltonii)
- Baggsöta (G. purpurea)
- Balkangentiana (G. dinarica)
- Fjällgentiana (G. nivalis)
- Fransgentiana (G. septemfida)
- Guldgentiana (G. lutea)
- Höstgentiana (G. sinoornata)
- Isgentiana (G. gelida)
- Klasgentiana (G. scabra)
- Klippgentiana (G. cachemirica)
- Klockgentiana (G. pneumonanthe)
- Knippgentiana (G. asclepiadea)
- Korsgentiana (G. cruciata)
- Krypgentiana (G. dahurica)
- Kungsgentiana (G. makinoi)
- Mattgentiana (G. terglouensis)
- Nepalgentiana (G. ornata)
- Prickgentiana (G. punctata)
- Purpurgentiana (G. purpurea)
- Sandgentiana (G. saxosa)
- Sibirisk gentiana (G. decumbens)
- Smalgentiana (G. linearis)
- Strimgentiana (G. farreri)
- Trumpetgentiana (G. clusii)
- Vårgentiana (G. verna)
