Fredrik Gustafsson Stenbock
Wikipedia
Fredrik Gustafsson Stenbock, född 22 mars 1607 på Torpa stenhus i Västergötland, död 29 juli 1652, militär och ämbetsman.
Såsom kammarherre hos Gustaf II Adolf följde Stenbock kungen på dennes fälttåg och blev under svensk-tyska kriget 1631 överste för Smålands kavalleriregemente. I slaget vid Lützen 1632 blev han så illa skjuten att han inte kunde föra sina ryttare. Det var då som kungen satte sig i spetsen för regementet och störtade mot fienden men kort därpå dödades. Räddad till livet nödgades Stenbock på grund av bestående men ta avsked och insattes såsom assessor i Svea hovrätt. Men lusten för stridernas blodiga lek följde honom fortfarande. När han sent omsider återvunnit hälsan, vände han tillbaka under fanorna, befordrades till överste för adelns rusttjänst och kämpade med tapperhet mot danskarna 1644. Stenbock blev riksråd 1645, utnämndes till president i Göta hovrätt 1648 samt förordnades 1650 till lagman över Tiohäraders lagsaga. När han året därefter nedlade sina ämbeten, blev han greve och erhöll sjuttiotvå hela och halva hemman i Västergötland "till sitt grefliga stånds uppehållande". Han hade likväl redan då av den frikostiga drottning Kristina fått motta i donation tjugoåtta hemman i Älfsborgs län, Kungslena by med fyratiofem därunder lydande hemman, samt därtill fjorton hemman i Upphärad i Västergötland och femtio skattehemman i Finland.
Delar av denna artikel består av bearbetad text ur den upphovsrättsfria upplagan av Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.
