Fogelstad

Wikipedia

Fogelstad, gods i Katrineholms kommun.

Fogelstad var mellan 1925 och 1954 träffpunkt för Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad. Det ligger vid Aspån, som leder Aspens och Fåbodasjöns vatten till Öljaren. Huvudbyggnaden är från 1883 i fransk renässansstil. Den ersatte då en tidigare 1600-talsbyggnad.

[redigera] Historia

Fogelstad, även kallat Fågelsta, Fogelsta m.m., hade samma ägare som Julita och gavs tillsammans med Julita 1625 till den österrikiske artilleriöversten Melchior Wurmbrandt som belöning för uppfinningen av de så kallade läderkanonerna. För att tillverka dessa uppförde han 1627 ett styckebruk vid Aspån nära Fogelstad, vanligen kallat Julita bruk. Bruket arrenderades ut 1632 till Jakob Pontusson De la Gardie, som 1637 flyttade arrenderätten till den österrikiske burggreven Paul Khewenhüller. 1640 beslutade rådet, att gjutning av kanoner endast skulle få ske vid Julita bruk och De Geers bruk. 1644 fanns vid bruket 1 masugn, 1 hammare, 1 borrvind och 1 knipphammare.

Efter Wurmbrandts död gavs 1645 det stora Julitagodset (d. v. s. Julita, Fogelstad, Äs och Forsby) till Paul Khewenhüller som ersättning för lån. Det övergick från hans son Bart (död 1662) till dennes svåger Mathias Palbitski. Bruket lades ned 1663. Fogelstad blev 1681 sätesgård för Palbitskis dotter Charlotta Regina Sjöblad (död 1738) och såldes på 1750-talet av hennes arvingar till riksrådet friherre Fabian Wrede (1694-1768). På 1830-talet såldes det av sedermera generalfälttygmästaren friherre Fabian Wrede (1802-1893) till greve Gustaf von Düben. Efter dennes son, greve Carl Gustaf von Düben (död 1876), innehades godset av landshövdingen friherre Johan Karl Åkerhielm (död 1879) och därefter av dennes måg, före detta ryttmästaren Carl Tamm (död 1905). Därefter ägdes det av dennes änka Emma och dotter Elisabeth Tamm. Hon lät 1925 instifta Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad. Medborgarskolan lades ned 1954. Sedan 1995 disponeras godset av Kulturföreningen Fogelstad.