Falu koppargruva
Wikipedia
Falu Koppargruva
Den 8 december 1992 gick en 1000-årig svensk tradition i graven. Kopparbrytningen i Falu Gruva upphörde från och med denna dag. Här har under århundraden bergsmännens gruvdrängar med kil, knoster och brytstänger skattat berget på dess rikedomar.
Förutom koppar har i gruvan även brutits sulfidmalmer, zink, bly, silver och guld.
Den intensiva brytningen och planlösa drivningen av orter resulterade i den stora katastrofen på midsommardagen år 1687. En stor del av gruvan rasade ihop och gruvans tre mindre dagbrott bildade det jättlika dagbrottet Stora Stöten, som är 1,5 km i omkrets och 95 meter djupt. Mirakulöst nog omkom ingen i raset eftersom midsommardagen var en av de få dagar på året som alla gruvarbetare hade ledigt.
Sedan år 1970, då gruvan öppnades för allmänheten, har över en miljon besökare tagit hissen ner i gruvan, 55 meter under jord. Den del av gruvan som visas har bearbetats från medeltiden och in på 1800-talet. Man räknar med att gruvan består av mer än 4000 schakt, orter och arbetsrum, där vart och ett fått sitt eget namn. Julklappen är namnet på ett av arbetsrummen där gruvväggen blivit gästbok för kungliga besökare. I dag är gruvans enda industriella produkt pigment för framställning av Falu rödfärg.
Lokalt har Falu koppargruva även smeknamnet Gamla Mormor.
[redigera] Se även
- Falun
- Falu rödfärg
- Gruva
- Koppar
- Kopparberget
- Stiftelsen Stora Kopparberget
- Stora Kopparbergs Bergslags AB
- Stora Stöten
- Världsarv
