Enver Hoxha
Wikipedia
Enver Hoxha, född 16 oktober 1908, död 11 april 1985, Enver Hoxha, lärare, partisan, partiledare, envåldshärskare och stalinist.
Son till en muslimsk affärsman. Studerade och arbetade i Frankrike och Belgien innan han tog jobb som lärare hemma i Albanien år 1936. Efter att ha vägrat att gå med i fascistpartiet efter Italiens invasion 1939 fick han sparken och öppnade en tobaksaffär. Tobaksaffären blev ett högkvarter för det nybildade kommunistpartiet, Arbetetsparti, som tog en ledande roll i partisanmotståndet mot ockupationen.
Från Albaniens befrielse 1944 till sin död 1985, innehöll Hoxha den ledande ställningen inom staten och partiet. Hoxha ställde sig kritisk till den byråkratisering som inleddes i Sovjetunionen och spreds till de andra kommunistländerna efter Stalins död 1953. Hoxhas kritik av den påstådda "revisionismen" och förräderiet av marxism-leninismen i Sovjet och dess satelitstater ledde till att Albanien bröt med övriga öststater, hårdast var kritiken mot Jugoslavien som man tidvis svävade på krigets brant med. Man bibehöll dock ett nära samarbete med Folkrepubliken Kina fram till Mao Zedongs död år 1976, då även kineserna stämplades som småborgerliga klassförrädare. Hoxha deklarerade att Albanien skulle bygga kommunism själva och oberoende.
Under Hoxhas ledning industrialiserades Albanien och det gjordes tappra försök att utrota analfabetism och religion samt elektrifiera landet. Det utvecklades också en omfattande kontrollapparat för att förhindra den byråkratisering och tillväxt av administrativ personal som skett i Sovjetunionen. Samma apparat arbetade också aktivt för att hindra att "borgerliga" strukturer uppstod inom produktionsleden och administrationen genom arbetareråd och kontrollgrupper. Man tillämpade ett system där tjänstemännen skulle ut i produktionen(mestadels kollektivjordbruken) en månad per år obligatoriskt och ett helår vart femte-tionde år "frivilligt". För att bli medlem i Albanska arbetarepartiet krävdes det att man tjänstgjort i minst tre år i produktionen. Detta för att bibehålla statens arbetarekaraktär. Hoxha själv återvände dock aldrig till produktionen själv med ursäkten att han gärna velat men var för gammal. Trots ideologiskt medveten politik att inte låta tjänstemän styra och en politiker/byråkratklass bildas på låg- och mellannivå höll sig topparna med många privilegier och en omfattande Enverkult underblåstes.
Hoxha var inte bara en enveten anhängare av Stalins idéer, utan följde också hans modell med förföljelser och avrättningar av verkliga eller inbillade motståndare. Man räknar med att en tredjedel av landets befolkning någon gång blivit förhörda av säkerhetsorganisationen Sigurimi, eller dömda till omskolnings/kollektivjordbruksarbete. Innan han officiellt drog sig tillbaka 1981 till förmån för Ramiz Alia lät han avrätta många ledande parti- och regeringsfunktionärer för att garanter att styret skulle ligga säkert i händerna på lojala anhängare. Enver Hoxha anses idag av de flesta stalinister vara en av marxism-leninismens fem viktigaste arkitekter tillsammans med Karl Marx, Friedrich Engels, Vladimir Lenin och Josef Stalin.
