Edvard Grieg

Wikipedia

Edvard Grieg

Edvard Hagerup Grieg, född 15 juni 1843 i Bergen, Norge, död 4 september 1907 i Bergen, var en norsk tonsättare.

Innehåll

1 Uppväxt och studier
2 Musik
- 2.1 Haugtussa
- 2.2 Filmer innehållandes Grieg-musik (urval)
3 Externa länkar

[redigera] Uppväxt och studier

Grieg föddes i Bergen. Han fick sin första musikaliska skolning av sin mor, Gesine, som blev hans första pianolärare. Violinisten Ole Bull, som var en nära vän till familjen Grieg, övertygade föräldrarna att sonen hade en framtid inom musiken och vid femton års ålder flyttade Edvad Grieg 1858 till Leipzig för studier vid stadens konservatorium under bland andra Ignaz Moscheles och Carl Reinecke. 1861 höll han sin första konsert i Karlshamn i Blekinge. En del källor gör gällande att Grieg då förälskade sig i Therese von Berg, dotter till flaggpunchens skapare, utan att det ledde till något förhållande.

I maj 1862 gjorde Grieg sitt första egna framträdande med en konsert i Bergen och framförde då egna tonsättningar. Åren 1863 till 1865 var Grieg bosatt i Köpenhamn. Där inspirerades av danska komponister som Gade och Hartmann. Grieg präglades av den nationalromantiska strömningen och Griegs intresse för att fylla musiken med ett nordiska klanger väcktes. Han lärde känna Rikard Nordraak, den tidens ledande norska tonsättare, senare känd som upphovsman till musiken till nationalsången Ja, vi elsker. I juli 1864 uppfördes Griegs första större egna orkesterverk på Köpenhamns Tivoli: Symfoni i C-moll.

Vid två tillfällen mötte han bl.a. Franz Liszt. Förälskelsen nådde honom och han äktade sin kusin Nina Hagerup försommaren 1867. Året därpå föddes parets första och enda barn, Alexandra. Tretton månader gammal avled hon i sjukdom. Edvard och Nina reste då till Rom där kompositören träffade Liszt ännu en gång.

På våren 1907 avled Edvard Grieg 64 år gammal efter en lång tids sjukdom. Tusentals människor hyllade honom på gatorna i hans hemstad när begravningen ägde rum.

Edvard Grieg bidrog starkt till att återskapa den norska nationalidentiteten. Norge hade sedan medeltiden existerat i skuggan av Danmark. Under 1800-talet ville man frigöra sig och skapa en ren norsk identitet. Det norska språket rensades från danska, tyska. Författare och kompositörer knöt an till den norska historien och lyfte fram det som ansågs vara typiskt norskt. Två nationella drag präglar Griegs musik och gör honom till en nationalromantiker, den norska folkmusiken och den norska naturen. Fjordar, fjäll och de stora vidderna, rytmen från den norska folkmusiken vävdes in i Griegs verk. Hans verk kom även att lanseras som en egen norsk musik. (Per Höjeberg) hans

[redigera] Musik

Några av hans mest kända verk är musiken till Henrik Ibsens pjäs Peer Gynt (där bl.a. I bergakungens sal ingår), Våren (op.34) och pianokonserten i a-moll (op.16).

[redigera] Haugtussa

Haugtussa är en sångcykel komponerad år 1895 som innehåller åtta sånger med texter av Arne Garborg. Grieg arbetade med flera texter men det var bara åtta som blev färdiga och gavs ut. Han hade också planer på att utveckla verken och skriva för orkester likt han gjorde med Peer Gynt men det förblev en sångcykel. Haugtussa förtäljer vad som händer när sexualiteten vaknar i oss. Berättelsen handlar om Veslemøj, en 15-16 årig fäbodsjänta och sångerna beskriver kärlek och svek, svart raseri och vägen till försoning.