Direkta kyrkliga val
Wikipedia
Med direkta kyrkliga val menas alla de val som vid ett och samma tillfälle tillsätter de beslutande instanserna i Svenska kyrkan. Sedan Svenska kyrkan år 2000 fick ändrade relationer till staten, ansvarar kyrkan för de direkta kyrkliga valen.
Till och med 1994 ägde de direkta kyrkliga valen rum i oktober samma år som de allmänna valen, och mandatperioden var från 1970 tre år. 1994 valdes kyrkofullmäktige för tre år, medan mandatperioden i de allmänna valen då ändrades till att vara fyra år. Därmed kom det sig att det arrangerades kyrkliga val i september 1997 (fortfarande av de statliga och kommunala myndigheterna) för en period av fyra år, eftersom de allmänna valen ägde rum först 1998. Syftet var att åstadkomma val under olika år framöver samt att övergången från en statlig kyrka till en mer självstyrande kyrka skulle ske med ledamöter som deltagit i övergången.
16 september 2001 var första gången som kyrkan ansvarade för valen, och det var också första gången som valen till stiftsfullmäktige och kyrkomötet blev direkta. Tidigare utsågs dessa organ indirekt genom elektorer i församlingarna.
Kyrkovalet 2005 ägde rum den 18 september 2005.
Nästa kyrkoval är kyrkovalet 2009.
Innehåll |
[redigera] Rösträtt
Sedan kyrkan och staten gick skilda vägar från och med år 2000 är rösträttsåldern i de direkta kyrkliga valen 16 år.
[redigera] Valbarhet
[redigera] Valbarhet avseende den nationella nivån
Valbar till det beslutande organet på den nationella nivån, Kyrkomötet är den som är folkbokförd i Sverige, döpt, medlem i Svenska kyrkan och senast på valdagen har fyllt 18 år. Biskopar är inte valbara till Kyrkomötet. Likaså gäller anställda med ledande ställning (se förtydligande nedan) på den nationella nivån.
[redigera] Valbarhet avseende den regionala nivån
Valbar till det beslutande organet på den regionala nivån, stiftsfullmäktige är den som är folkbokförd i någon av stiftets församlingar, döpt, medlem i Svenska kyrkan och senast på valdagen har fyllt 18 år. Biskopar och domprostar är inte valbara till stiftsfullmäktige. Likaså gäller anställda med ledande ställning (se förtydligande nedan) på den regionala nivån.
[redigera] Valbarhet avseende den lokala nivån
Valbar till det beslutande organet på den lokala nivån, kyrkofullmäktige är den som är folkbokförd i församlingen, döpt, medlem i Svenska kyrkgan och senast på valdagen har fyllt 18 år. Om kyrkofullmäktige är ersatt med ett direktvalt kyrkoråd gäller samma bestämmelser.
Om församlingen ingår i en samfällighet gäller samma bestämmelser, med tillägget att personen måste vara folkbokförd i någon av församlingarna som ingår i samfälligheten.
Biskopar är inte valbara till kyrkofullmäktige, något direktvalt kyrkoråd. Likaså gäller församlingens kyrkoherde (och i samfälligheter; kyrkoherden i någon av de i samfälligheten ingående församlingarna) och övriga anställda med ledande ställning (se förtydligande nedan) på den lokala nivån.
[redigera] Vad avses med begreppet "ledande ställning"?
Med "ledande ställning" avses de som har övergripande chefstjänster, till exempel kanslichefer, kyrkokamrerer, kyrkogårdschefer eller andra förvaltningschefer.
[redigera] Undantag från kravet att vara döpt
Punkt 19 i övergångsbestämmelserna till kyrkoordningen innehåller ett undantag från valbarhetsvillkoret att vara döpt. Bestämmelsen innebär att den som innehar, eller tidigare har innehaft något uppdrag som förtroendevald inom Svenska kyrkan är valbar till ett sådant uppdrag även om han eller hon inte är döpt.
[redigera] Nomineringsgrupper
I de kyrkliga valen sker valen proportionellt enligt kyrkoordningen, vilket kräver kandidatlistor. Dessa kandidatlistor utses av nomineringsgrupper, som är motsvarigheten till det som i de allmänna valen kallas partier. Av tradition sedan 1930-talet har rikspartierna ställt upp i de kyrkliga valen, men på senare år har några av rikspartierna dragit sig ur och flera partipolitiskt obundna nomineringsgrupper ställt upp.
