De fyra konsterna
Wikipedia
De fyra konsterna (kinesiska: 四艺, pinyin:sìyì), även kallat "den lärdes fyra konster", var färdigheter som ansågs högst passande för en bildad person i det gamla Kina: stränginstrumentet qin, brädspelet qi, kalligrafi och måleri.
Färdigheter i dessa konstformer uppskattades mycket tidigt i Kinas historia, men begreppet som sådant är yngre. Den första bevarade text som nämner de fyra tillsammans som en grupp är Zhang Yanyuans Fashu Yaolu från mitten av Tangdynastin, och den äldsta bevarade text som talar om dem som just "de fyra konsterna" är en bok av Li Yu (1610 - 1680), Xianqing ouqi.
[redigera] Se även
- Kinesisk konst
- guqin
- weiqi
- kalligrafi
- kinesiskt måleri.
