Danska
Wikipedia
| danska (dansk) | |
|---|---|
| Talas i: | Danmark, Tyskland, Färöarna, Grönland |
| Region: | Norden |
| Antal talare: | 6 miljoner |
| Rankning: | Ej i Topp 100 |
| Klassificering: | indoeuropeiskt |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i: | Danmark, Grönland och Färöarna. Officiellt erkänt och skyddat som minoritetsspråk i Tyskland. |
| Språkmyndighet: | Dansk Sprognævn (Danska språknämnden) |
| Språkkoder | |
| ISO 639-1 | da |
| ISO 639-2 | dan |
| SIL | DNS |
Danska är ett nordiskt språk som är officiellt språk i Danmark och modersmål för flertalet danska medborgare. Det talas även av cirka 50 000 personer i Sydslesvig i Tyskland, där det har status som minoritetsspråk.
Danska har många dialekter vilket tydligt märks då det är lätt att höra vilken del av Danmark en dansktalande person kommer ifrån. Riksdanska (rigsdansk) är det officiellt erkända danska rikspråket, som används i TV, radio och i undervisning. Uttalet av riksdanska ligger nära de dialekter som talas på Själland och sägs ha uppstått ur Köpenhamns borgarklass med inflytande från övriga själländska dialekter och en aning skånska.
Danskan, som tillhör de östnordiska språken, är nära besläktat med svenskan och norskan. Skriven danska är lätt att förstå av såväl svenskar som norrmän, där ca 90 procent av orden är igenkännbara med små stavningsskillnader. Talad danska är ofta svårare att förstå för svenskar på grund av den snabba uttalsutveckling som danskan haft under 1900-talet.
Innehåll |
[redigera] Historia
Danskan har utvecklats från det gemensamma nordiska språket urnordiska, som talades fram till vikingatiden i nuvarande Danmark, Norge och Sverige. Med vikingatiden utvecklades dialektskillnader inom urnordiskan, och danernas tungomål dominerade i de av vikingarna i västerled ockuperade områdena, såsom Färöarna, Grönland, Island, Normandie och Danelagen i England. I England kom det danska tungomålet att påverka den framväxande engelskan i så hög grad att många ord i modern engelska har sitt ursprung i skandinaviskan. Språket under vikingatiden är känt från runinskrifter och kallas av den anledningen ofta för rundanska. Vid kristnandet i slutet av vikingatiden fick rundanskan många lånord söderifrån och så småningom kom det latinska alfabetet att användas.
Under tidig medeltid blev Danmark en stormakt och med sin nära anknytning till kontinenten förändrades de danska dialekterna snabbare än de svenska. Framförallt Jylland och de danska öarna förändrades snabbt, men i viss mån även Skåne och Bornholm. De betonade stavelserna får mer tryck och det är nu som den för danska så karakteristiska stöten uppstår (se nedan). De obetonade ändelserna börjar nu stavas -e och -æ eller försvinner helt som på Jylland. P, t och k börjar uttalas tonande mellan vokaler.
Senare under medeltiden (1350-1500) fortsätter Latin att utöva inflytande på danskan. Och med hansan och de många tyskar som bodde i Danmark ärver nu danskan en del ändelser från tyskan: -bar, -eri och -het m fl.
Under 1500-talet knyts Danmark fastare samman och domineras alltmer av Själland och Köpenhamn. Det blir detta område som driver språkutvecklingen och danskan blir mer enhetlig, delvis på grund av Kristian III:s bibel (1150) och den Danske Lov (1683).
Vid 1700- och 1800-talen trycks latinet och tyskan tillbaka och betraktas mer som överklasspråk. Danskan visar genom flera litterära verk att den kan stå på egna ben. Under H. C. Andersens tid är danskan så dominant att den även påverkar svenskan i form av danska lånord.
Under 1900-talet sker en snabb uttalsförändring som distanserar danskan än mer från svenskan. Utmärkande för denna utveckling är bland annat de försvagade slutstavelserna och kraftiga frikativor efter betonad vokal. Dessutom blir det tidigare öppna a-et mer ä-likt, något som är tydligt då man jämför modern danska med en dansk film från 1960-talet. Uttalsutvecklingen har lett till att det idag är stor skillnad mellan skriftspråk och talspråk.
[redigera] Grammatik och stavning
- Huvudartikel: Dansk grammatik
Danska och svenska har förhållandevis små skillnader grammatiskt. En skillnad ligger i stavning av böjningsformer. Danskan har här uteslutande -e som böjningsändelse. Jämför till exempel svenskans bredare med danskans bredere, svenskans dansar med danskans danser, svenskans druckit med danskans drukket och så vidare.
[redigera] Uttal
d efter vokal uttalas i danska ungefär som th i engelskans that. Efter n och l uttalas d inte alls. Jämför till exempel i orden: knalde (smälla) och sand (sand).
Danskan har tungrots-r. Dock ligger r-et inte fullt så långt bak i munnen som i skånskan och efter vokal blir r-et mer som en svag diftong med ö, som i ordet kirke [kiöke] (kyrka).
Om v ej inleder ett ord uttalas det ungefär som w i engelska, som till exempel i ordet blive [bliwe] (bliva).
Uttalet av danskt å ligger längre bak i munnen än det svenska å-et, som i ordet kirkegård (kyrkogård).
[redigera] Stöten
Stötljudet (på danska: stødet eller stødtonen) är ett ljud som uppstod i danskan under tidigare delen av medeltiden. Det uttalas med en stöt genom stämbanden och har samma funktion i danskan som akut accent har i svenskan. Utan detta uttal hade det inte varit möjligt att skilja på vissa ord som stavas likadant. Så till exempel betyder hjælper med stöt "hjälper", medan hjælper utan stöt betyder "hjälpare". Jämför med svenskans anden (av and uttalas med akut accent) och anden (av ande, uttalas med grav accent). (På danska betyder anden med stöt "and-en", medan anden utan stöt betyder "annan".)
[redigera] Räkneord
Här följer en lista över de danska räkneord som i någon högre grad avviker från motsvarande svenska.
| Siffra | Stavning | Uttal |
|---|---|---|
| 2 | to | to |
| 7 | syv | syv |
| 8 | otte | åde |
| 16 | seksten | saisdn |
| 17 | sytten | södn' |
| 18 | atten | atten |
| 20 | tyve | tyve |
| 30 | tredive | trädve |
| 40 | fyrre | förre |
| 50 | halvtreds | haltress' |
| 60 | tres | tres' |
| 70 | halvfjerds | halfjärs' |
| 80 | firs | firs |
| 90 | halvfems | halfems |
21, 22 o.s.v. sägs; en og tyve, to og tyve o.s.v.
[redigera] Lånord
Danskan har många nyare lånord, som utgör direktlån från engelskan: Computer, teenager, babysitter, download och weekend är några exempel.
[redigera] Externa länkar
- Danskt-svenskt lexikon online - Fackord och vardagsord - 15.000 danska uppslagsord, 40.000 dansk/svenska sökord.
- Kulturskillnader mellan Danmark och Sverige - Danskt-svenskt referensmaterial med citat och länkar till primär/sekundärkällor på nätet.
- Språkförbistring - Språkförbistring och översättningsmisstag mellan danska och svenska.
- Danska för svenskar
- Modersmålskredsen - "ønsker at styrke og udvikle det danske sprog såvel som det nordiske sprogfællesskab".
 |
Europeiska unionens officiella språk | |
|
Danska | Engelska | Estniska | Finska | Franska | Grekiska | Italienska | Lettiska | Litauiska | Maltesiska | Nederländska | Polska | Portugisiska | Slovakiska | Slovenska | Spanska | Svenska | Tjeckiska | Tyska | Ungerska |
||
