Web Analytics
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Användare:Dan Koehl/Om Wikipedia - Wikipedia, den fria encyklopedin

Användare:Dan Koehl/Om Wikipedia

Wikipedia

Innehåll

[redigera] Om wikipedian

Mitt hopp är att med dessa rader föranleda att ordväxling mm blir lite mindre dramatisk vid diskussioner, därför att jag kan referera till denna sida innan, eller när jag argumenterar, och vederbörande diskussionspartner kan i lugn och ro göra ett försök att första mitt synsätt, och bakgrunden till mina argument, eller eventuella upprördhet. Jag skall göra mitt bästa att försöka visa motsvarande förstaelse för andras asikter.

Men jag har uppnått gubbåldern. Jag kan ibland som en gammal elefant stå med snabeln djupt nedsjunken i ett träsk, i försök att hitta en för mig ny sorts planta, och om jag tror att någon plötsligt vill vara chef här och sätta upp grindar och staket i denna djungel av information, så händer det att jag med spetsade betar löper amok och ibland överdriver min ilska, i ren rädsla inför vad jag tror pågår. Skulle du förstöra din glädje här av att se mig röd av ilska i en sådan situation, så ber jag om ursäkt, jag vill minst av allt förstöra för någon annan.

Jag kräver bara högsta möjliga frihet, för mig och för alla andra här, och är rädd för den slags mänskliga utveckling som beskrivs i boken djurfarmen där grisarna vill styra de andra, efter att man jagat iväg gårdsägaren efter en revolution för frihet. Och rädsla skapar aggression

Den dagen denna frihet beskärs med äkta demokratiska medel, lovar jag att respektera detta, och ta konsekvenserna genom att migrerara till en annan glänta i internetdjungeln, med högre frihet. Jag kommer, liksom när jag migrerade från susning.nu, att lämna efter mig en vältrampad stig dit, så att andra lätt finner denna migrationskorridor, och friheten.

[redigera] Wikipedians framtid

Den svenska wikipedian kommer att växa och utvecklas, bringa glädje och kunskap at dess producenter och besökare, men i takt med fler viljor också meningskiljaktigheter och tyvärr, konflikter. Friheten och anarkin kommer att hotas, p.g.a. missbruk. Inte bara av tillfälliga besökare, men också av välmenande entusiastiska användare som med bästa vilja för wikin kommer att försöka förändra den som de tror är bäst. Möjligheten att missbruka friheten kommer ibland att föranleda krav på regler, lagar, och frihetsbegränsningar. Eftersom dylika regler kan komma i konflikt med malet att bygga upp wikipedian är jag emot detta, och ser helst sa få regler som möjligt . Jag är mao emot att vandalism och missbruk av wikipedian resulterar i åtgärder som minskar friheten för normala användare.

En wiki kan inte "försvara sig själv", dess karaktär är som allt annat producerat av människan följande den maktens lagar beroende av dess användares vilja. Kollektivet bestämmer riktningen.

  • Vad vill ett kollektiv?
  • Kan man lata wikin (nästan) sköta sig själv, och styra den med minsta möjliga kraft som det någonsin går?
  • Finns dessutom en chans att en mänsklig kunskapsbank någonsin får vara fri?
  • Att ett kollektiv förvaltar mänskligt vetande utan att:
    • vilja äga det
    • styra det
    • eller forma det efter sin vilja?

Jag tror och hoppas det, och finner det viktigt att logon uppe till vänster motsvarar verkligheten: "Den fria encyklopedin", till skillnad från en styrd. Den är den huvudsakliga anledningen till att jag kom hit och jag tror många med mig. Jag har inte större rätt än nagon annan här, men det hindrar inte att jag känner ett djupt engemang, och tusentals arbetstimmar gör mig lite känslig på denna punkt...

Jag är fullständigt övertygad om att encyklopedins framtida kvalitét inte pa nagot sätt främjas av subjektivt urval alltsa systematisk selektion och urvalsprocesser framkomna av minoriteters subjektiva asikter om vad "som passar in". Som en glänta i skogen där entusiaster frivilligt bidrar, utan att gatukontoret tar över och punktar upp hur det skall se ut. Avgörande för dess positiva uteckling är att hög tolerans mot artiklar (i synnerhet skrivna av nybörjare) rader, sa länge detta inte är in absurdum. Wikipedians tillväxt i antal artiklar och användare är m.a.o. den viktigaste faktorn för dess framtida kvalitet. Inte en beslutselit som i form av minoritet självutnämnt, efter banal omröstningar definierar hur resten av användarna skall arbeta.

Wikipedian är ett experiment utvecklat av Larry Sanger ur Nupedia, vilken har beslutselit och kvalitetskrav. Nupedian har definierade selektionsregler och artikelurval, men behövde ett friare projekt eftersom det gick trögt. Ur detta föddes Wikipedian. Det säger sig självt, tycker jag, att det saknar logik och mening att försöka göra Wikipedia till Nupedia nr 2?

Är du alltsa inte nöjd med den luddiga karaktären av Wikipedia, pröva da Nupedia ett tag. Jag garanterar att Nupedians användare blir matade i sin bur, med material härifran, för det var precis sa det var tänkt, att detta friare projekt skulle kunna producera at Nupedian. Det är min tro att after en tid i Nupedias bur, du kommer att breda ut dina vingar och flyga hit igen, där friheten rader, och kvalitén över huvud taget far diskuteras, och ingen har befogenhet att bestämma över nagon annan. Du kommer da säkert att älska och vilja försvara denna frihet.

[redigera] Hotet mot wikipedians frihet

Wikin hotas inte av vandalism eller tonaringar som skapar fekalieklotter, dess inbyggda mekanismer utgör ett fullgott skydd. Det enda som enligt min mening kan hota dess överlevande i nuvarande form, är personer som missförstått wikins grundläggande ambition och arbetsmetod, och som driver igenom förändringar delvis p.g.a. att flertalet inte orkar säga emot, eller inte ens känner till att, eller var, diskussionerna förs:

  • Karriärister, alltsa valda sysops och representanter med mer utpräglad styrande karaktär än andra.
  • Exlusionister, alltsa personer som vill beskära wikin, "öka dess kvalitet" genom ökade krav pa existensberättigande av artiklar, implementerade genom ökad radering eller flyttning av artiklar till kategorier.
  • Krav pa "allmänintresse", att en artikels existens skall bevisas:
    • "passa in här"
    • "Höra hit"
    • "vara encyklopedisk"
    • "vara intressant"

och andra subjektiva uttalanden och asikter vilka jämfört med det traditionella arbetssättet karaktäriseras av krav pa framtida begränsningar i urval och antal av artiklar eller stubbar.

[redigera] Den färdiga wikipedian, finns den?

Har du läst böckerna om mumintrollen? Minns du när Mumintrollet en dag fann den frimärkssamlande hemulen i djup depression under ett träd? Pa svaren om han saknade nagot feltryck, letade förgäves efter nagot märke svarade han till slut, att han hade alla märken, hans hobby var slut, han var inte längre frimärkssamlare, bara frimärksägare, och visste inte vad han skulle göra. Lykligtvis kom en storm och spred ut hans frimärken över Mumindalen, och han blev (en mycket lycklig) frimärkssamlare igen.

En färdig wikipedia hoppas jag att jag aldrig får uppleva. Så länge den förblir ett experiment kommer den att inneha en unik roll som inte kan ersättas. Varför tycker jag så?

Jo, jag tror att:

  • det är den ofullständiga karaktären som lockar ny bidragsgivare. T.o.m. en alltför snyggt designad artikel som ger ett "färdigt" intryck, kan skrämma en besökare eller nybörjare från att lägga till värdefulla fakta som saknas, för att vederbörande inte tror sig om att inlemma materialet med samma estetik som artikeln innehar.
  • En ofullständig och ofärdig wikipedia är roligare att arbeta med.
  • Ju grövre och anarkistisk, ju större chans att den faller fler på läppen.
  • Även m.e.m. gängse definitioner av "ordning", "estetik", "skönhet" osv, är cementerade av ett fåtal, en minoritet, och den mänskliga foran av åsikter karaktäriseras trots detta av en hög diversitet, som ända ner till individnivå inte kan beskrivas pa ett A4.

Hur wikipedian alltsa bör se ut, vara, eller bli, behöver du explicit inte ha en åsikt om, det går utmärkt att bidra ändå. Wikipedians ägare hade redan första veckan kunnat formulera detta för dess användare, men han har fram till idag inte på ett avgjort sätt styrt denna process.

Fråga dig därför: Varför skall egentligen jag hävda min åsikt om hur allt skll vara, när uppenbarligen inte ens ägaren av projektet gör det? Acceptera att wikiedian fanns och fungerade innan du kom hit. Fråga dig om du verkligen stannat om här fanns regler du inte kunde acceptera. Betänk att även om din åsikt kan vara korrekt, så kan alltför stor styrning tyvärr resultera i att projektets möjligheter att nå målet minskar.

[redigera] Wikipedians struktur och kataloger

Vän av ordning hävdar kanske ändå: Ok, lat materialet få vara så fritt som möjligt, men det måste väl ändå ordnas, struktureras efter en bra princip? kataloger måste bildas, och mindre artiklar kan stoppas in i dessa kataloger?

Jag tycker ja och nej. Det finns förmodligen ett otal sätt att "ordna" materialet. Strängt taget finns inget explicit behov, eftersom sidor med anknytning till varandra bör länkas, och just denna länkning av hypertext utan principiella regler, är en websidas eller en wikisidas stora styrka i form av alternativ metod till gängse bibliotekariers, databasers mm. Självklart kan man göra kataloger, och självklart något annat om det passar bättre. Viktigt är da att halla i minnet att katalogisering och ordnande av information inte är det övergripande malet, och inte bör sta i konflikt med artiklars existens, eller bilda en styrande funktion.

Gör ett litet test:

  1. Om du befinner dig pa en artikel sida, tryck da pa view (visa) i browsermenyn och välj page (visa källa) source (Ctrl+U)
  2. ögna igenom de sk metataggarna tills du nar keywords, och ögna igenom dem.
  3. Dessa keywords är dynamiskt skapade efter artikeln.
  4. hade denna text befunnit sig pa en kategorisida sa hade den inte fatt dessa unika keywords.
  5. Detta kan vara anledningen till att du hamnade pa denna sajt vid ditt första besök...

Observera:

  • Att radera filer (stubbar) med begränsat material, och stoppa in i kataloger för med sig avsevärda negativa konsekvenser i nåbarheten.
  • Denna wiki är optimerad för att fungera väl med sökmaskiner som tex google. Den bygger på principen att varje enskild sida avhandlar ett unikt ämne, och har en egen unik överskrift.
  • Google rankar ocksa en sida efter om det finns en länk till den, tex fran en katalogsida.
  • Raderas en sida, och dess text inlemmas pa en annan sida, eller i en katalog, har innehållet och faktamaterialet gravt försämrats i nåbarhet och potentiell chans att editeras av en ny besökare/användare, eftersom rubriken nu star längre ner pa en sida om handlar om mycket annat, och det pa sajten saknas en länk till just det unika rubriken.
  • Det krävs förmodligen månader av forskning kring SEO för att förstå bakomliggande strukturer.
  • Att välmenande "städa upp" och "strukturera om" kan få avsevärda negativa konsekvanser som star stick i stäv mot själva grundtanken kring hur wikin tekniskt är konstruerad och programmerad. *Nabarheten är därvidlag högt prioriterad, kanske högst, eftersom det är en strävan i sig att fler besökare hittar hit, och blir användare.
  • Att inte arbeta efter denna princip är m.a.o. att lata andra sajter, tex susning öka sitt besökarantal pa bekostnad av wikipedians sjunkande. Knappast nagot som utvecklar wikipedian?
  • Att radera en stubbe och inlemma i en katalog, är m.a.o. att avsevärt minska chanserna att materialet berikas och utvecklas, för chanserna att nagon hittar fd stubb material och skriver mer om det är kanske hundratals ganger färre än om stubben fatt existera.
  • Hade stubbar raderats och inlemmats i katalogstrukturer fran det att wikipedian startades, är det högst tveksamt om den över huvud taget existerat idag.

Observera att alla användare på Wikipedia är att betrakta som patologiska spridare av GNUFDL (se Wikipedia:Wikiholism för detaljer).
Om du inte vill förlora år av ditt liv på denna webbplats utan ett tack eller en krona så bör du följa denna länk.
Du lovar mig också att du och din PC tar regelbundna pauser, inte knattrar för hårt på tangentbordet när du skriver på en diskussionssida och försöker ha färre än tio användares diskussionssidor på din övervakningsslista
HAR DU LÄST HIT ÄR DET MÖJLIGT ATT DU ÄR I RISKZONEN FÖR ATT BLI BEROENDE AV DENNA SIDA!

THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu