Birka
Wikipedia
Birka var Sveriges första stad. Den är belägen på ön Björkö i Mälaren i Adelsö socken i nuvarande Ekerö kommun. Birka och Hovgården (på Adelsö) är upptagen på UNESCOs världsarvslista.
Innehåll |
[redigera] Bakgrund
Birka var under vikingatiden en viktig handelsplats i svearnas rike som kan göra anspråk på att ha varit "Sveriges" första stad. Ända sedan medeltiden har Björkö i Mälaren, belägen i Adelsö socken, Uppland, ansetts vara identisk med denna handelsplats. Vår enda källa från tiden då Birka existerade är ärkebiskop Rimberts "Vita Anskarii" från runt 870, dvs. en berättelse om Ansgars liv. Ansgar vistades själv i Birka två gånger. Birka nämns i Ansgarsvitan som Birca, och vilket anses vara en latinisering av Björkö. Birka omtalas av Adam av Bremen runt 1070 men platsen låg då öde. Stadsbildningen på Björkö uppvisar stora likheter med Hedeby i dagens Nordtyskland, men paralleller finns även till norska Kaupang.
I mitten av 700-talet anses Birka ha anlagts av den dåvarande sveakungen. På närbelägna Adelsö låg en kungsgård varifrån kungen kunde övervaka handeln. Cirka sjuhundra personer tros ha bott i Birka när staden var som störst. Köpmän från när och fjärran (bland annat den Arabiska halvön[källa behövs]) med dyrbara handelsvaror sökte sig till staden, men de utländska gravarna domineras av friser[källa behövs]. Idag finns runt 2300 gravar på Björkö. Ett flertal olika gravtyper finns representerade, antingen innehållande brand- eller skelettbegravningar.
År 829 sändes Benediktinermunken Ansgar till nuvarande Sverige eftersom en kristen missionär efterfrågats av svearnas kung, Björn. Vid ankomsten begav sig Ansgar först till kungsgården vid Hovgården på Adelsö för att få kungens tillstånd att verka i Birka. Där grundade Ansgar sedan en kristen församling. En minnesvård över Ansgar och hans missionsarbete restes år 1836 på Björkö.
[redigera] Senare historia
Birka övergavs av okända skäl i slutet av 900-talet, möjligen till förmån för Sigtuna. En teori är att Birka på grund av landhöjningen blivit isolerat, det gick inte längre för båtarna från Östersjön att komma till Birka via inloppet vid nutidens Södertälje. En annan, äldre teori, gör gällande att staden plundrades och brändes, varefter den aldrig återuppbyggdes.
[redigera] Utgrävningar
Redan på 1680-talet utförde fornforskaren Johan Hadorph grävningar på Björkö varvid han fann "swarteste Kohlen aff upbrände Husen, hwarest Bönderne hafwa sin fetaste Åcker". Platsen för stadsbebyggelsen kallas fortfarande för "svarta jorden". Denna ligger på öns nordliga del och kringgärdas av en jordvall. Jordvallen slutar i söder i Borgberget med rester efter en befästning. Utanför vallen finns stora gravområden. Här har bl.a. påträffats rika s.k. kammargravar, dvs. djupt nedgrävda schakt med intimrade väggar.
Hjalmar Stolpe genomförde systematiska grävningar på Björkö under 1870- och 80-talen.
Björn Ambrosiani grävde i Svarta jorden på Björkö 1969–1971, och var sedan projektledare för grävningarna 1990–1995. 1997–2004 genomförde Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet grävningar vid den så kallade Garnisonen under ledning av Lena Holmquist Olausson. 2005 och 2006 genomförde Riksantikvarieämbetets undersökningsverksamhet (UV) grävningar i utkanten av den nutida Björkö by i syfte att försöka spåra Björkös medeltid.
[redigera] Är detta Ansgars Birka?
Då källorna är knapphändiga har andra Birka (för det fanns flera platser med detta namn) utpekats som Ansgars Birka. Denna debatt uppväcktes framför allt av västgötaskolan. Att de arkeologiska bevisen för att det fanns en betydelsefull stad och handelsplats på Björkö under vikingatiden är överväldigande, tycks inte vara tillräckligt övertygande argument för dem som har pekat ut följande orter som "Ansgars Birka":
- Åland
- Bjärka, Västergötland (Västgötaskolan)
- Köpingsvik på Öland. Man menar att den svarta jorden där är fyra gånger så stor som på Björkö.
- Vreta klosters församling utanför Linköping.
Anledningen till att placeringen av Ansgars Birka är så kontroversiell beror på att Ansgarskrönikan nämner att sveakungenn hade sitt residens i närheten av Birka. Placeringen av Ansgars Birka blir därmed även en placering av Svearikets vagga, som enligt västgötaskolan och likasinnade inte låg i Mälardalen. I sitt kyrkohistoriska verk från cirka 1070 anger Adam av Bremen på två ställen att Birka låg i mitten av Sueonia respektive mellan Suedia och Östergötland. De latinska begreppen Sueonia och Suedia bör rimligen tolkas som ett försök att skilja mellan Sverige och Svitjod (=Svealand). Adam av Bremen beskriver även Birka som göternas stad, vilket av vissa har betraktats som ett avgörande bevis på att Birka inte låg i Svealand. Det verkar onekligen som om Adam av Bremen har uppfattat Birka som östgötarnas centralort, det ligger isåfall i linje med att han skildrar Skara som västgötarnas centralort, Sigtuna som svearnas och Hälsingland som skridfinnarnas centralort. Men Adam av Bremens geografikunskaper inger för det mesta inget förtroende och den resebeskrivning till Birka som han har med i sitt verk pekar tydligt ut Björkö i Mälaren som Birka. För enligt denna låg både Birka och Sigtuna en dagsfärd norr om Södertälje. Ett annat argument som brukar anföras för att hävda att Birka inte kan ha legat på Björkö är att Adam skrev att Birkas hamn vette mot norr, i verkligheten låg den mer åt väster. Men detta är knappast ett övertygande argument mot Björkö-Birka, tvärtom är det snarare ett stöd för denna plats, de av Adam av Bremen angivna väderstrecken är nämligen konsekvent felaktiga så att väster blir norr och norr blir öster och så vidare.
I äldre svenska var birk liktydigt med borg, handelsplats, (jämför birkelag, handelslag och birkekarlar, köpmän).
[redigera] Se även
Bjärköarätter lagarna som styrde livet på handelsplatser och i städer i norden.
[redigera] Litteratur
- Boken om Ansgar. Stockholm 1986. (Översättning av Rimbert: Ansgars liv).
- Adam av Bremen: Historien om Hamburgstiftet och dess biskopar. Stockholm 1984.
