Bestämd form
Wikipedia
Bestämd form, böjningsform (species) av ett substantiv.
I svenska språket läggs en ändelse till ordet för att uttrycka bestämd form. Dessa ändelser skiljer sig mellan singular och plural
I singular får en-ord (se utrum, till exempel en måne, en tiger, en stol) ändelsen -en eller -n och för ett-ord (se neutrum, till exempel ett hus, ett tal) -et eller -t. I plural används ändelserna -na (stol-ar-na), -a (äpple-n-a) och -en (hörn-0-en). Na-suffixet placeras efter pluraländelserna -or, -ar, -er och -r samt efter ändelselösa pluraler med utrumgenus och slut på -are (lärar(e)-na), -ier (iranier-na) eller -iker (politiker-na). A-suffixet placeras efter pluraländelsen -n och en-suffixet efter ändelselösa pluraler med genus neutrum.
Även adjektiv har bestämdhetsböjning i svenskan. De kongruensböjs med det substantiv som är nominalfrasens huvudord.
