Berberapa
Wikipedia
| ?Berberapa Status i världen: Sårbar[1] |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Primater Primates |
| Underordning: | Haplorhini |
| Familj: | Markattartade apor Cercopithecidae |
| Släkte: | Makaker Macaca |
| Art: | Berberapa M. sylvanus |
|
|
|
| §Macaca sylvanus Auktor: Linné, 1758 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Berberapan eller magoten, Macaca sylvanus, hör till släktet makaker i ordningen primater.
Innehåll |
[redigera] Utseende
Den är kraftigt byggd och långbent. Djuret har en tämligen rik, på undre sidan glesare hårbeklädnad och tjockt kindskägg. Arten saknar yttre svans. Ansiktet, öronen och händerna är köttfärgade, sittvalkarna blekröda, pälsen rödaktigt olivfärgad (hos äldre djur svartaktig). Undre kroppsdelarna är ljusare, mera grågula eller vitaktiga. Kroppslängden når ibland 75 centimeter.
[redigera] Utbredning
Den är hemma i norra Afrikas västra del samt vid Gibraltar. Magoten är den enda apa, som ännu finns vild i Europa. Men huruvida den bör betraktas som en inföding i vår världsdel eller blivit ditförd av människan, är inte känd. Den var känd redan av de gamle grekerna, och dess anatomi beskrevs av Galenos.
[redigera] Levnadssätt
Berberapan lever i stora sällskap under anförande av gamla hannar. Den vistas huvudsakligen i bergstrakter, men kan även klättra i träd. Arten är behändig och stark samt kan försvara sig bra med sina tänder.
De vid Gibraltar befintliga individerna håller sig gömd bakom klipporna. Dessa djur väljer till sin bostad branta klippväggar med många hål och grottor.
[redigera] Noter
- ^ IUCN - Macaca sylvanus Läst 20060923.
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)
