Web Analytics
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Australisk engelska - Wikipedia, den fria encyklopedin

Australisk engelska

Wikipedia

Australisk engelska är den typ av engelska som talas i Australien.

Karta över Australien
Karta över Australien

Innehåll

[redigera] Historien

Australisk engelska började vika av från brittisk engelska strax efter grundandet av kolonin New South Wales, år 1788. Kolonin grundades avsiktligen som straffkoloni. De brittiska fångarna som skickades till Australien bestod mest av folk från de engelska storstäderna, som till exempel ”Cockneys” från London. År 1827 rapporterade Peter Cunnigham i sin bok Two Years in New South Wales att infödda vita australiensare talade med en särskild dialekt och särskilt ordförråd som kom av stark Cockney-inflytelse. (Fångar fortsatte transporteras till australiska kolonier fram till 1868.) En betydligt större invandring, som skedde på grund av den stora guldupptäckten under 1850-talet, hade också stor inflytelse på australisk engelska, inkluderande ett stort antal som behärskade engelska som andra språk. Sedan dess har australisk engelska lånat egenskaper från fler och fler källor utifrån.

Den så kallades ”amerikaniseringen” av australisk engelska – märkt med lånandet av ord, termer och bruk utav nordamerikansk engelska – startades i och med guldupptäcken och utökades av en stor andel amerikanska militärer under andra världskriget. Den storskaliga importeringen av TV-program och annan massmedia från USA under 1950-talet och framåt har påverkat dialekten stort. Till följd av detta använder australiensare sig utav både många brittiska och amerikanska uttryck, som till exempel pants/trousers (byxor) eller lift/elevator (hiss).

På grund av deras dels delade och relativt nära geografiska läge är australisk engelska mest lik nyzeeländsk engelska. Däremot är skillnaden mellan dessa två dialekter i talform uppenbar till folket av både Australien och Nya Zeeland, om ändå inte direkt uppenbar till dem som kommer från utomstående länder. Ordförrådet som används har också märkvärdiga skillnader.

[redigera] Irländsk inflytelse

Det finns en del inflytelse från irländsk engelska. Däremot är inflytelsen inte lika stor som förväntat med tanke på att många australiensare är av irländskt påbrå. Ett exempel av denna inflytelse är uttalet av bokstaven ”H” som ”haitch” /hæɪtʃ/, vilket märkts ibland bland talare av ”bred australisk engelska”, nämligen oftare i Queensland, hellre än det vanligare oaspirerade ”aitch” /æɪtʃ/ som hittas i Nya Zeeland, såsom i Storbrittanien och Nordamerika. Detta misstänks orsakas av inflytelsen av irlänska katolska präster och nunnor. Andra irländska egenskaper inkluderar också den ovanliga pluralformen av ”you” som ”youse” /jʉːz/, vilket används ofta av de som anses vara outbildade och används också avsiktligt för att det är det ”vanliga” sättet att tala. Det irländska uttrycket ”good on you” eller ”good onya” är också vanligt dock det första är också vanligt i Nordamerika medans det andra existerar också i nyzeelänsk engelska och brittisk engelska. En annan egenskap som tyder på irländsk engelska är när ordet ”me” ersätter ”my” i meningar. T ex. ”Where’s me hat?” istället för ”Where’s my hat?” – dock detta används ofta som skämt.

[redigera] Stavning

Australisk stavning är allmänt ganska lik brittisk stavning med några undantag (t ex. ordet ”program” stavas oftare som program, såsom på amerikansk engelska, än som programme). Förlag, skolor, högskolor/universitet och regeringar använder vanligtvis Macquarie ordboken som standard stavningshänvisning. Både –ise och –ize accepteras såsom på brittisk engelska, fast -ise föredras på australisk engelska med 3:1 förhållandevis, enligt Macquarie’s Australian Corpus of English.

Det finns en allmän föreställning i Australien om att ”amerikansk stavning” är ett nytt intrång på dialekten, men stavningsdebatten är betydligt äldre och har lite med nordamerikanska engelskans inflytelse att göra. Till exempel argumenterade en broschyr, med namnet The So-Called ’American Spelling’, tryckt i Sydney lite före 1900-talet, att ’det finns ingen förnuftig etomologisk anledning till preserveringen av U:et i sådana ord som ’honor’, ’labor’, etc.’ Broschyren nämnde riktigt att ”tendensen av folket i Australasien är att lämna ut U:et, vilket en utav Sydney-morgontidningarna brukar göra, medans den andra tidningen använder vanligtvis U:et.” Vissa Melbourne-tidningar en gång lämnade ut U:et, men inte längre, medans the Australian Labor Party behåller ’-or’-ändelsen vilken partiet officiellt adopterade, år 1912.

[redigera] Exempel på australisk engelska

The Australian Broadcasting Corporation (ett mediabolag ägt av regeringen) ger många exempel på Australiens radioprogram. Icke-australiensare kan också få intryck av australisk engelska från kända skådespelare och andra infödda talare. De normala talrösterna av Cate Blanchett, Russell Crowe, Hugh Jackman, Nicole Kidman, Mel Gibson and Heath Ledger är alla exempel på General Australian (Allmänna australiska) accenter, förutom när de spelar icke-australiska roller. Ett flertal australiska skådespelare gjorde rösterna till den tecknade filmen Hitta Nemo – pelikanen Nigel, de tre hajarna, den skräpätande krabban och tandläkaren alla har Broad Australian (Breda australiska) accenter. Den avlidne TV-stjärnan Steve ’Krokodiljägaren’ Irwin hade en överdriven bred australisk accent som ofta förlöjligades, både in Australien och utomlands. John O’Gradys roman They’re a Weird Mob innehåller många exempel på pseudofonetiskt skrivet australiskt tal från under 1950-talet, som t ex. ’owyergoinmateorright?’ (’how’re you going mate, alright?’ på svenska: hur går det kompis, bra?). Thomas Keneallys romaner som utspelar sig i Australien, speciellt The Chant of Jimmie Blacksmith, använder sig ofta utav sådana vardagspråkliga uttryck som ”yair” istället för ”yes” (svenska: ja) och ”noth-think” istället för ”nothing” (svenska: ingenting).

[redigera] Referenser

Översatt direkt från engelska wikipedia

  • Mall:Cite journal
  • Mitchell, Alexander G., 1995, The Story of Australian English, Sydney: Dictionary Research Centre.
  • Peters, Pam. (1986) "Spelling principles", In: Peters, Pam, ed., Style in Australia: Current Practices in Spelling, Punctuation, Hyphenation, Capitlisation, etc.,
  • The So Called "American Spelling." Its Consistency Examined. pre-1900 pamphlet, Sydney, E. J. Forbes. Quoted by Annie Potts in this article



THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu