Albatrosser
Wikipedia
Albatross kan ha flera betydelser, se albatross (olika betydelser).
?Albatrosser | |
---|---|
Phoebastria irrorata som häckar på Galapagos.
|
|
Systematik | |
Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
Rike: | Djur Animalia |
Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass: | Fåglar Aves |
Ordning: | Procellariiformes |
Familj: | Albatrosser Diomedeidae |
|
|
§Diomedeidae | |
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
Albatrosser (Diomedeidae) är en familj inom ordningen Procellariiformes med 24 arter. De är stora havsfåglar med långa, smala vingar.
Innehåll |
[redigera] Taxonomi
1998 ändrades albatrossens taxonomi och det totala antalet arter ökade från 14 till 24 (Robertson and Nunn 1998). I den nya taxonomin delades också albatrosserna in i två släkten: Diomedea och Thalassarche.
[redigera] Utbredning
Nästan alla albatrossarter lever i södra hemisfären. Tre arter häckar i norra Stilla havet, D. irrorata häckar i Galápagos. Albatrosser anländer till Europa endast som tillfälliga gäster. De individer som har hamnat norr om ekvatorn kan oftast inte ta sig tillbaka. En del av dem slår följe och bosätter sig med havssulor. Dessa kallades förr för Sulekung.
Den enda art som setts i Sverige är Svartbrynad albatross Thalassarche melanophris.
[redigera] Anatomi
De har långa smala vingar och seglar stora sträckor på stela vingar ibland i imponerande höga hastigheter. De har rak näbb med nedåtböjd spets. Precis som hos många andra pelagiska fågelarter har albatrosserna två rörformiga näsöppningar på näbben. Bakom panna sitter en körtel som koncentrerar saltet ur de havsvatten som fågeln dricker och detta saltkoncentrat rinner ut ur de rörformiga näsöppningarna som en tår från näbben.
Albatrosser kan bli mycket gamla och en kungsalbatross-hona som häckade på den enda fastlandskolonin i världen på Otagohalvön på södra Nya Zeeland blev 60 år gammal.
[redigera] Beteende
Precis som de andra större fåglarna i gruppen stormfåglar kan albatrossen nyttja sig av uppåtvindar som bildas på vågornas lovartsidor. Fågeln kan då glidflyga på stela vingar i en sorts berg- och dalbaneflykt. Dessa uppåtvindar kan lyfta en albatross 20 meter över vattenytan.
[redigera] Häckning
Albatrosser häckar bara vartannat år och de får bara en unge.
[redigera] Föda
Albatrosser lever främst av fisk och bläckfisk.
[redigera] Folktro
Av sjöfolk har albatrosser kallats kapfår eftersom den fungerade som bytesdjur som man både fick ägg, kött och fjäderplädar av. Andra sjömän skulle aldrig döda en albatross eftersom det betydde olycka och de enligt sägnen ansågs bära på avlidna sjömäns själar.
[redigera] Holarktiska albatrossarter
- Thalassarche
-
- Svartbrynad albatross (Thalassarche melanophris)
- Mindre albatross (Thalassarche chlororhynchos)
- Gråkindad albatross (Thalassarche cauta)
- Diomedea
-
- Svartfotad albatross (Diomedea nigripes)
- Laysanalbatross (Diomedea immutabilis)
- Gulnackad albatross (Diomedea albatrus)
- Vandringsalbatross (Diomedea exulans), den största albatrossen
- Wikimedia Commons har media som rör Albatrosser