Östrogen
Wikipedia
Östrogen är en grupp steroidhormoner, som mest betraktas som ett kvinnligt könshormon. Östrogen finns i kroppen hos både kvinnor och män, men i avsevärt högre halter hos kvinnor. Under puberteten är östrogenet viktigt för att utveckla kvinnliga sekundära könskarakteristika hos kvinnan, såsom bröst. Hos könsmogna kvinnor är östrogenet ett av flera viktiga hormoner i menscykeln, och har bland annat betydelse för hur endometriet, slemhinnan på insidan av livmodern, blir tjockare för att kunna ta emot ett befruktat ägg. Östrogen är också viktigt för benstommen och centrala nervsystemet, och det skyddar mot hjärtinfarkt vilket förklarar varför kvinnor inte är lika drabbade av denna sjukdom som män, men också varför största delen av kvinnors skydd mot hjärtinfarkt förefaller försvinna efter klimakteriet. Hos män är östrogen viktigt för spermieproduktionen.
Innehåll |
[redigera] Typer av östrogener och produktion
De tre typer av östrogen som finns naturligt hos människan är östradiol, östriol och östron. I kroppen bildas de genom enzymatiska reaktioner från androgener; östradiol tillverkas av testosteron och östron av androstendion. Östron har svagare verkan än östradiol, och kvinnor som passerat klimakteriet har mera östron än östradiol.
Hos kvinnor tillverkas östrogen främst i äggstockarna, av äggblåsorna och av gulkroppen (corpus luteum), och när kvinnan är gravid även av moderkakan. Män producerar en del östrogen i testiklarna. Utöver detta sker östrogenproduktion perifert i kroppen, i levern och i binjurarna hos bägge könen och hos kvinnan även i brösten.
[redigera] Molekylär mekanism
Östrogenet, liksom övriga steroidhormoner, verkar genom att tränga igenom cellmembranet in i själva cellen och där binda till en östrogenreceptor. När östrogenreceptorn bundit sin ligand, östrogenet, binder den till särskilda DNA-sekvenser i genomet, och påverkar gentranskriptionen och därmed produktionen av vissa proteiner.
Det finns två olika östrogenreceptorer, alfa och beta. Hur dessa distribueras i kroppens olika organ är en del av förklaringen till hur östrogenet kan ha olika effekter i olika organ. Östrogenreceptor beta upptäcktes av en svensk forskargrupp vid Institutionen för Näringslära vid Karolinska Institutet och har bidragit till utvecklandet av bröstcancermedicinerna tamoxifen samt raloxifene. Det är idag vedertaget att de två östrogenreceptorerna alpha och beta motverkar varandra; om alpha stimulerar till uttryck av en viss gen kommer beta att hämma uttryck.
Östrogenreceptorn är en form av nukleär receptor.
[redigera] Medicinska tillämpningar
På grund av östrogenets betydelse för menscykeln, innehåller vanliga p-piller (men inte minipiller) östrogen. Östrogenbehandling mot övergångsbesvär, ofta tillsammans med gestagener, är vanligt men ett flertal larmrapporter om ökad risk för bröstcancer har lett till något större försiktighet i detta användningsområde. I hälsokostbutiker säljs preparat under namn som bidrottninggelé, vilket i stort fungerar på samma sätt och innehåller stora mängder fytoöstrogener, växtöstrogener som bina utvunnit ur pollen.
Antiöstrogena medel, som binder till östrogenreceptorn men blockerar denna så östrogenet inte kommer åt att verka, används mot vissa typer av bröstcancer.
[redigera] Miljöproblem
Den moderna livsstilen har lett till att stora mängder östrogen och dess nedbrytningsprodukter kommer ut i avloppet. Detta har visat sig leda till minskad fertilitet hos hanfisk i närheten av reningsverkens utsläpp. Utöver detta påverkas både naturen och människan av miljögifter med östrogen effekt, och farhågor finns om att detta ska kunna leda till nedsatt fertilitet och hjärnans utveckling hos foster. Östrogener finns av flera typer: Xenoöstrogener i exempelvis bekämpningsmedel, fytoöstrogener i växter som exempelvis kål, och "vanliga" östrogener. Det är osäkert vilka östrogenkällor som orsakar vad. Den amerikanska studie som visade att grodor bytt kön på grund av bekämpningsmedel bekämpades hårt av det företag som tillverkar världens mest sålda bekämpningsmedel, men godkändes för publicering i en känd amerikansk vetenskaplig tidskrift.
