Alfvénvåg
Wikipedia
Bild:Alfven-wave-double-layer.gif
Ett kluster av dubbelskikt som bildas i en Alfvénvåg (vid 1/6 av bildesns längd från vänster). Klicka för detaljer.
Alfvénvågor är en typ av vågor i magnetiserad elektriskt ledande gas, plasma. Sådana magnetohydrodynamiska vågor uppstår naturligt i stora objekt som stjärnor och strömmar av joniserad gas från dessa och har därför betydelse både i fusionsplasmafysik och högenergiastrofysik. Vågorna är av akustisk typ, där mekaniska och elektromagnetiska krafter samspelar på ett intrikat sätt, som bland annat kan ge upphov till s k Alfvénvågsspridning.
Vågorna förutsades av Hannes Alfvén 1942 under arbete kring solfläckarnas fysik och roll vid polarsken. Vågorna bekräftades först i laboratorieskala, 1949 av S. Lundquist och 1954 av Bo Lehnert på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och har senare påvisats vid observationer av kosmiska fenomen.
